Alltså, det kommer inte som någon nyhet för mig att jag inte tycker om George W. Bush som politiker. Jag var extremt irriterad på den arroganta attityd han lade sig till med som USAs president. Han är en av de politiker som verkligen kan få mig så irriterad att jag bara inte kan hålla tyst - sådär så att jag ser rött (en egenskap han har gemensamt med Göran Greider)... så när jag nu läser en bok som i mångt och mycket handlar om hur Bush ledarskap påverkat USA efter 11 september så kommer det ju som ett brev på posten att jag tvunget blir lite småirriterad.
Det som störde mig i Bush ledarskap var ju förstås i mångt och mycket hans utrikespolitik. Han sätt att bete sig som om USA vore nån slags världspolis där han som sittande president kunde göra som han ville utan någon som helst hänsyn till internationella relationer och organisationer. Som verkade anse att bara för att man är störst (d.v.s. supermakt) så har man rätt att säga åt alla andra vad de ska göra - ungefär som en femåring som puttar på en tvååring i sandlådan och anser att han ska få göra precis som han vill för att han är störst.
Och frågan jag ställer mig - den som gör att hans politik stör mig handlar om huruvida ändamålen helgar medlen. För visst sjutton håller jag med om att diktaturer inte är något vi vill ha, att det är förkastligt att folk i olika delar av världen inte har rätt att uttrycka sig som de vill. MEN, om USA agerar supermakt och för in demokrati i olika delar av världen (mind you, bara sådana demokratiska kämpar som delar USAs åsikter i olika frågor) och gör detta med hjälp av vapen och tortyr - vad är det då som skiljer dem från de diktaturer de utger sig för att störta? Är det inte precis det som är en av definitionerna av en diktator: någon som riktar vapen mot, torterar eller spärrar in folk som är av avvikande åsikt... I sina försök att sprida sin demokrati tar de alltså till samma metoder som dem de anser sig kämpa emot och blir på så sätt en demokratisk diktatur - fast på global nivå istället för nationell.
Boken jag håller på och läser heter "Ni har klockorna - vi har tiden" USA 10 år efter 11 september och är skriven av Lennart Pehrsson. Den tar bl.a. upp maktspelet och personerna kring Bush som bidrog till att stärka presidentens makt (på ett sätt som jag anser vara galet - hur kan det vara annat än galet att en enskild person skulle ha rätt att starta krig?) och för sig själva legalisera användningen av tortyr och inspärrning av människor utan rättegång. Den är lite tungrodd att läsa bitvis om man inte är väldigt insatt i politik och dess olika termer, men ack så tänkvärd och läsvärd. Låna den på närmaste bibliotek!
Så, nu har jag skrivit av mig. Nu kan jag fortsätta läsa. (Fortsättning kan följa om jag känner mig mer irriterad.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar