Hösten har kommit ikapp Södertälje tillslut, med regn, rusk, blåst och kyla som går genom märg och ben. Jag har frusit sedan jag vaknade imorse. Inomhus på jobbet, till döds utomhus på jobbet, till och från detsamma, inne i min lägenhet. Kort sagt varenda minut undantaget den drygt timslånga, skållheta dusch jag tog när jag kom hem. (Långa duschar, enda tillfället jag är en miljöbov av stora mått utan att skämmas det minsta lilla.) Önskar att jag bara kunde krypa ner under mitt täcke och inte dyka upp förrän det är vår och sol igen, med ett litet undantag för jul och nyår, samt såklart Emmas stundande bröllop.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar