Everytime I visit a new place a part of me is left there in love with the people and the culture
Google Website Translator Gadget
onsdag 23 januari 2013
Vardagsdramatik
Oj vad snöig bil tänker man nog när man tar en snabbtitt på den här bilden.
Titta igen. Det är inte snö.
Det är skum från brandmännens skumsläckare.
Såhär ser alltså en utbrunnen BMW ut.
Vi satt i personalrummet imorse några styckna på fikarast när en av kollegorna utbrister "Titta vad mycket rök. Det måste vara något som brinner." En kollega springer över till andra sidan huset som är närmare röken, kommer tillbaka och säger att det är en bil som brinner. I samma stund kommer en mamma, lämnar hastigt över barnet till mig och säger "Jag måste gå, min bil står jämte den som brinner". Nyfiken som jag är går jag över på andra sidan och tar en titt. Jag kan inte se själva bilen p.g.a. vagnsförrådet, men jag kan se lågorna som slår upp ur den, höga lågor. Brandförsvaret fungerar i alla fall i Södertälje, för brandmännen och polisen måste ha varit där inom typ 3-4 minuter. När jag lite senare kommer tillbaka in på den sidan för att lämna ett meddelande ser jag polismän och brandkår utanför, en liten skara barn vid fönstret och några ur personalen som dokumenterar med kamera (det här behöver såklart pratas om i barngruppen efteråt, tillvarata det pedagogiska man kan lära utav det och bearbeta chocken), samt en liten skara rödögna nyssgråtna barn. På väg hem passar jag på att ta några kort för att dokumentera dagens vardagsdramatik. Så blev det lite spänning i dag också då.
lördag 19 januari 2013
Fråga
Vet ni hur man stavar lycka med 5 bokstäver?
Svar: T-o-m-a-s
måndag 14 januari 2013
Tid, otid och avstånd
Jag pendlade just 1,5 timma vardera väg bara för att kunna träffa Tomas i 45 minuter, som dessutom kändes som 10. Jag börjar bli lite trött på det här avståndet. Nedräkningen har börjat... (106)
onsdag 9 januari 2013
Ringmärkt
Först skulle vi inte ha några förlovningsringar - onödig kostnad, jobbigt med 2 ringar tyckte jag när vi pratade om det innan vi förlovade oss. Sedan när han väl friade började jag känna att kanske vore det lite kul med förlovningsringar ändå, men fortfarande lite onödiga pengar. Så hittade jag av en slump fina, superbilliga förlovningsringar i silver på nätet, så då slog vi till och köpte ringar ändå. Och de ser alltså ut som ovan. Jag älskar min ring!
onsdag 2 januari 2013
The Question
As I turned around to thank him I found he was down on his knees, having written something in the snow (either the top of the snow was too hard to form letters in or I just turned around too quickly, because the words were not finished so I didn't understand what it said). Since I couldn't read he asked me vocally instead if I wanted to marry him (for the life of me I can't remember how he phrased it more than those standard words). I had expected pure exhilarating joy in this moment, but found that it was a mix of joy and "this is for the rest of my life"-anxiety, but of course I said yes without hesitating - fear or not I decided quite some time ago I want to spend my life with him. I smiled inside and out and after he had gotten up he pointed to the little angel in my hand and said "You are an angel. That is my heart" (pointing to the heart in the angel's hands). Then there was a lot of hugging and kissing before we went back home. It took the remaining part of the evening before we told anyone, I wanted to savour the moment and treasure it in my own heart for a little while first.
Now, the proposal apparently didn't go exactly as he had planned and he said it wasn't a very good proposal. I happen to think it was an excellent proposal. First of all, he caught me by surprise even though I was expecting it - thanks to the angel. Secondly, he was down on his knees though there was plenty of snow and must have been really cold! Last but not least, the symbolism of the angel (me) holding his heart is absolutely adorable! Moreover, the angel is something that I'll keep my entire life and everytime I look at it I will remember that exact moment - he gave me a touchable memory. Couldn't have been more perfect.
Ever since that moment my love for him has grown day by day, every hour, much faster than before even. I'm not only holding his heart, he is also holding mine.